Över 480 000 människor ställs utanför banksystemet


Återigen dessa banker. Men något måste göras med deras nya policy. Kunder med betalningsanmärkningar får inget bankomatkort trots att de inte begärt kredit. Dessa kort är nämligen borttagna. Några nya bankkunder blir inte denna grupp överhuvudtaget eftersom bankerna inte öppnar personkonto för dessa personer. Det är inte svårt att föreställa sig vad detta leder till. Hundratusentals människor kommer inte att ha tillgång till bankerna, inte få möjligheterna att betala räkningar, inte kunna ta ut sina egna pengar på bankomater. I stället blir denna pressade grupp tvungen att få pengar på utbetalningsavi och betala för att få ut sina pengar. Räkningarna får betalas mot avgift, flera räkningar kan bli en kostnad på flera hundra i månaden. När uppstår situationen att människor inte längre har råd att betala för att betala räkningarna?
Vi har en stor grupp ungdomar med betalningsanmärkningar på ingång, vi har staten som uppmuntrar till att starta eget, men konkurser leder till denna situation. Vi har människor som av olika anledningar hamnat i denna situation och långt ifrån alla är medvetna bedragare. Den främsta orsaken till ekonomiskt haveri är skilsmässa, arbetslöshet och sjukdom. Bland ungdomar sms-lån.

 487 046 personer har betalningsanmärkningar. Om bankerna vägrar 400 000 tillgång till konton och internet betalar alltså dessa personer 50 kr för att betala en räkning samt avgift för att ta ut sina pengar via avi. Om vi leker med tanken att 400 000 betalar 100 kr i mån för sina räkningar/uttag rör det sig om 48 miljoner varje månad till bankerna. Ett nog så tungt skäl att stänga ute folk med anmärkningar, tänker jag.
Det rör sig om 10 407 ungdomar mellan 16-20 år som har många år framför sig innan de är kvalificerade som bankkunder..


Om skälet till detta skulle vara att styra människor mot ett kontantfritt samhälle förstår jag inte vilken förändring som skulle uppnås genom att pressa denna grupp? Jag förstår inte heller på vilket vis banken riskerar något genom att upplåta konton för inkomst och betalningar och utan att ge kredit. Är rädslan bedrägerier måste det vara omöjligt att utföra dem med ett vanligt personkonto.
ICA-banken erbjuder sina kunder möjligheten att ta ut och sätta in pengar via ICA-kortet utan förbehåll. Däremot får deras kunder inte tillgång till internet för att betala räkningar. Länsförsäkringars bank har vanligt bankomatkort utan kredit men öppnar ändå inte konton för människor med betalningsanmärkningar. "Man måste ha ordning på sin ekonomi".
Handelsbanken väntar tålmodigt på att de gamla bankomatkorten utan kredit ska slitas ut så att deras kunder delas upp i de som inte har tillgång till bankomater och de som har det med det enda kort som finns numera, betalkort.
Men den enda privatekonomi bankerna känner av hos icke kreditvänliga kunder är insättning och uttag på kontot utan möjlighet att övertrakassera eller handla i affärer. Och, förstås, de pengar som flyter in på avgifter för deras tjänster när människor inte har något val, är helt utlämnade till att mata bankerna med avgifterna för att ta ut pengar eller betala räkningar på bankkontoret.
Bankerna måste bli ifrågasatta som stänger ute en stor del av befolkningen som inte är av ekonomiskt intresse. Att lägga ännu högre kostnad på människor som inte har några pengar, tvinga dem ännu längre in i ekonomiska problem. Försätta dem i en situation som oundvikligen leder till att alla försök till avbetalningar på skulder måste avbrytas för att få råd att betala löpande räkningar och i slutänden, folk har inte råd att betala för att få betala. Vi måste börja protestera.

Kalla fakta?

Kalla fakta?

  Att belysa ett problem ur flera vinklar är en förhoppningsvis en ambition för de flesta journalister.  Tillvägagångssätten är många  och inte alltid rumsrena. När  Kalla fakta gjorde sitt program om djurplågeri inom travsporten  uppstod situationen  att på något sätt belägga att el användes som metod för att få hästarna att springa fortare. Inte nog med det, bevisen för detta skulle tas från ett speciellt stall, nämligen Åke Svanstedts. Om det förekommer bland hans hästar har jag ingen aning om och problemet är att det har inte Kalla fakta heller.
  Reportaget som, förmodar jag, skulle bevisa djurplågeriet i allmänhet och i synnerhet hos Åke Svanstedt, började med att en icke namngiven person, i motljus och med förvrängd röst påstår sig ha sett användningen av el i Svanstedts stall. Med gängse metoder tar reporten med sig dessa påståenden till Svanstedt själv som ombeds svara på en fråga som uppstått genom att en för Svanstedt och för hela svenska folket anonym person sagt att så är det.
  Till vår stora häpnad nekar Svanstedt när reporten fråga om påståendet är sant.
  Kalla fakta belyser då några anonyma anmälningar om djurplågeri som ännu inte utretts. Tjänstemannen som fått anmälningarna säger, tänka sig, att är det sant, är det naturligtvis förfärligt.
  Så vad har reportaget lett till? Inget annat än att fem minuters sändningstid gått åt till att bevisa, det finns inga bevis. Reportaget kunde lika gärna handlat om den makt en anonym person kan få som säger något till en reporter, eller den maktlöshet en anklagad kan stå inför efter påståenden från någon han inte vet vem det är, eller varför personen sagt så.
 Det kunde också ha handlat om hur ett respekterat program plötsligt hamnar på amatörnivå och, utan bevis, riskerar att en människas anseende förstörs.
  Detta kallas omvänd bevisföring, Svanstedt ska alltså inför reportern och alla tittare bevisa att ingen el förekommer, vilket han inte kan om ingen el förekommer. Nekar han gör han det förstås för att han är skyldig.
  Om jag vore Svanstedt skulle jag stämma programmet.

Betala för att läsa Guillous artikel. Aftonbladets affärsidé på nätet

Att kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet för länge sedan förlorat sin trovärdighet som nyhetsförmedlare är knappast något överdrivet påstående. Att inte dessa tidningars redaktioner rodnar av genans över sina löpsedlar och sitt innehåll är märkligt. Men det säljer tydligen. Jag vet inte hur mycket de förlorar i sålda tidningar genom att folk låter sig nöjas med att läsa internetupplagan men Aftonbladet försöker minska förlusten genom ett betalningssystem som kallas plus. Det innebär att du måste betala en medlemsavgift för att läsa vissa artiklar. Det är väldigt irriterande och frågan är om inte Exrpessen vinner mest på detta system. Så länge det är skönhets- och bantningstips gör det mindre men när artiklar som Jan Guillous hamnar där blir resultatet för min del att jag nöjer mig med att läsa Expressen. Hur kan Guillou acceptera att hans artiklar begränsas genom att läsarna måste betala för att läsa det han skrivit?

bankens senaste idé, stoppar bankomatkort

Handelsbanken tar sig rätten att undersöka betalninganmärkningar vid ansökan av vanligt bankomatkort. Alltså ett kort utan kredit endast kopplat till ditt bankkonto. Skälet sägs vara att kortet numera är ett betalkort i affärer och att vissa affärer inte har en spärr när ditt konto är slut. Du riskerar därmed att övertrakassera. De tar sig också rätten att neka detta bankkort och göra dig beroende av bankkontor och dessas öppentider för att där ta ut dina egna pengar  som du inte längre kan ta ut via bankomat. Om de skulle tänka sig att bevilja ett nytt bankomatkort trots betalningsanmärkningar kostar det 10 kronor i andra bankomater än Handelsbanken. Detta för att vi bankkunder ska betala för de besparningar banken redan gjort i och med bankomatsystemet. Hur länge ska de få behålla sin makt?

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0